I Hovfjället

För en vecka sedan vaknade vi upp till ännu en dag i skidbacken. Jag som älskar snö var ju i mitt esse:) Vi tog en långhelg i Hovfjället (Värmland) tillsammans med mina föräldrar, och för mig var det ett stort mål som uppnåddes då; att stå på ett par skidor igen! Att det sedan var "barnbacken", att höger sida inte alls var med på noterna och att alla fyraåringar swischade förbi mig i full fart är ju en annan sak:-) Jag valde att ta en privatlektion då den superpedagogiske skidläraren Jacob tränade mig i att åka så muskelbesbarande som möjligt, och det hjälpte massor. För ett och ett halvt år sedan hade jag nog knappt ens klarat bilresan upp så det var en enorm framgång.

Så himla härligt att få sitta i solen och dricka varm choklad och se alla människor i backarna, då kände jag verkligen livet i mig på Madickenvis:) Det var riktigt fint väder första dagen, för att helt vända dagen därpå då det var tjock dimma och riktig blåst, för att göra helt om igen och bli bra dag tre.

Max åkte också lite slalom, för allra första gången. Fast mest nöjd var han nog när han fick åka lapp nedför pulkabacken, rulla runt i snön, eller fika på favoriten dammsugare med festis i restaurangen. Leka med legot hemma i stugan smällde också högt. Jag var inne på att boka skidskola för hans del, men han har det ganska svårt med motoriken i allmänhet, det har både vi och förskolan märkt, så nu åkte han med mormor och så ser vi om det känns aktuellt om nåt år istället.

Boendet var så bekvämt. Jag skulle gärna vara den där typen som gillar furubeklädda stugor eller små söta torp, men sanningen är att det inte alls är min grej. Vännerna skrattar fortfarande åt minnet av den gången då vi skulle fira midsommar ihop och stugan som hyrts mitt inne i skogen inte hade el eller rinnande vatten inomhus. Man kan väl säga att det stod fullständigt klart för alla att det inte var min drömsemester, hehe:) Så nu när jag var "stugbokningsansvarig" så fann jag ett hus (större än vårt eget) som var helt nyrenoverat, med ett gigantiskt superfräscht badrum och ett sååå fint kök, och där vi trivdes fint allihop. Det var dessutom en hästhage precis där husets tomt slutade så vi klappade hästar och bjöd på morötter till Maxens stora förtjusning. Förhoppningsvis blir det en repris nästa år, kanske tillsammans med mina syskon med respektive, för trots att vi var fem personer fanns det plats för ett gäng till.

Mamma och pappa hade varit i Hovfjället tidigare, medan jag bara har varit i trakterna om sommaren då jag i tonåren var på läger ett par gånger vid herrgården en bit därifrån. Det var superbra personal vid skidanläggningen, alltifrån de som var ansvariga för liftarna till de som tog hand om de små skidskoleeleverna, och saker flöt på bra. Minus dock för att värmestugan och restaurangen låg en bit bort vilket var synd den dagen då det var isiga vindar och det hade varit skönt att kunna hoppa rakt in utan krångel. Det är ju ett litet ställe och går inte att jämföra med t.ex. Lindvallen, men restiden var rimlig härifrån, och funkade fint för en kortsemester. Den här snöupplevelsen lever jag länge på :-)