Eat dessert first

En liten nyhet på inredningsfronten här hemma.

Efter intensivt Hemnetletande så förundras jag över alla dessa "Carpe Diem" och "Amor vincit omnia" och allt annat i trä som sitterr på folks väggar. Den flugan var kul väldigt kort, sedan dess känns det bara...eh? Numera krävs det mer för att jag ska gilla, men så i förra veckan fick jag syn på Eat dessert first-skylten och den fick faktiskt ett nytt hem i vårt kök. Vet inte riktigt var den ska hänga eller stå ännu men det ger sig väl. Gillar att man också kan se det som en påminnelse att se till att ha roligt i sitt liv för man vet aldrig vad som händer.

När jag sedan kom hem så insåg jag att jag visst hade servetter på samma tema, från favoriten Miss Etoile. Jag får väl erkänna att jag är en riktig sucker för socker och gärna antar uppmaningen att börja med desserten:)

 

 

I veckan som gick var vi på bio jag och mannen. Det låter inte så speciellt kanske, men för oss var det faktiskt det. Sist vi var på bio tillsammans var hösten 2008, fem år sedan nu. Efter det har livet kommit emellan, husrenovering, hundvalp, barn, sjukdomar... De gånger vi planerat något har det fått ställas in och vi har ju inte sådär många barnvakter att ta till heller. Visst har vi varit ute och ätit, gått på bio, etcetera men då med andra än varandra eftersom en av oss stannat hemma med Max. Eller så har M varit med på middagen. Så det var lite konstigt nästan att bara umgås vi två. Det gör vi verkligen aldrig annars.

 Vi såg "Hur många kramar finns det i världen?". P ville se den medan jag röstade på The Heat eftersom jag tokgillar Melissa McCarthy. Men så tog vi den svenska filmen som av oss båda fick godkänt men inte mer. Det var egentligen inget fel på den, bara det att den var ganska tam. Då var "Hur många Lingon..." bättre! Efter att vi moffat popcorn och tre olika sorters godis (vaddå, man får väl passa på när man äntligen är på bio?!:-)) så var jag ändå hungrig när vi gick därifrån. Att bara ta första bästa McD. kändes inte alls lockande nu då vi var på "dejt" så det fick bli Sjöbaren på Lorensbergsgatan. Sjöbaren finns även i Haga men det här var en ny bekantskap för oss. Kan absolut tänka mig att gå dit igen för det var mysigt, inte alls stökigt trots att det var en del folk, bra service och god mat. Fisksoppa för min del *mmm* Peter tog SOS med tillbehör och var så nöjd.

På tal om filmer så har jag köpt på mig Polisen i Strömstad-samlingen, har ju läst alla böckerna även om de som skrivits på senare år var alldeles för gubbsjuka för min smak, och nu ska det bli kul att se filmerna igen. Per Oscarsson och Stefan Ljungqvist med flera. Dessutom har vi letat efter någon tv-serie vi kan följa ihop och valet föll på Homeland som ska vara väldigt bra så den har vi börjat se. Passar bra nu på kvällarna när det mest regnar här...