torsdag 2 maj 2013

Nothing is impossible & en Frida i luren


 Ja ni som följde min tidigare blogg vet ju vad jag tycker om det påståendet:) Men jag gillar bilden  och när jag fick syn på en miniversion så köpte jag den. Det får bli en liten tavla till Max, nu ska jag bara komma ihåg att fixa en ram. Det är Vanilla Fly som står bakom det här trycket och vill du ha den i stor version finns den hos Nordljus.

 Jag har för övrigt precis beställt hem en tavla från en duktig bloggtjej och ser fram emot att få sätta upp den. Sambon var väl inte helt entusiastisk när han såg motivet och jag föll inte heller på stört men nu har den liksom fått "sätta" sig lite och det känns bara helrätt. Ni ska få se sedan när den har landat hos oss.

På tal om bloggvärlden så hände det något roligt idag. Telefonen ringde strax efter lunch och jag svarade. "Hej", sa en röst. "Det är Frida. Frida Fortissima".  Och där var hon! Hon som jag haft kontakt med via bloggarna i ett år. Som precis blivit mamma till lille V. "Min nätkompis" som jag brukar kalla henne. Och helt plötsligt fick jag höra hennes röst. 2 timmar 47 minuter stod det på telefonen när vi lade på. Utan obekväma pauser, snarare pratade vi i munnen på varandra, det fanns ju så mycket att säga:) Nästan tre timmar med någon som jag aldrig träffat men som det nu kändes helt naturligt att prata med, som om vi känt varandra i ett tidigare liv. Häftigt:-)

14 kommentarer:

  1. Men vad roligt att träffa nätkompisen så över telefon :)
    Kram.

    SvaraRadera
  2. Så glad jag blev att läsa att Frida och du haft telefonkontakt. Jag har ju följt hur ni skrivit kommentarer i varandras bloggar och hur det ha klickat mellan er!
    Tyvärr kan jag inte delta i Green Gate tävlingen för jag har inte Fb nu!
    Kram
    Melodys matte

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var verkligen speciellt:) Äsch då, så synd! Kram

      Radera
  3. Det är spännande att möta människor över nätet! Jag har inte så stor erfarenhet utav det egentligen men det är häftigt att det händer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, lite nervöst är det ju ändå, tänk om man inte har nåt att prata om alls:)

      Radera
  4. Så härligt.... Så härligt att det bara klickar till och man kan prata om allt mellan himmel och jord!!!
    Kram

    SvaraRadera
  5. Vad kul! Tror man kan finna vänner för livet även på nätet!
    Modigt av henne att ringa!
    Kram Helena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju så spännande att det bakom skärmen sitter så många härliga människor, du ska ju på bloggdagen har jag förstått och det måste vara så kul att se ansiktet på dem som man läser om! Kram

      Radera
  6. Visst är det härligt när det klickar så där. Eftersom jag häckat på nätet sedan -97 så har jag träffat många kompisar den vägen. Jag hittade ju även sambon på sånt sätt. Den historien har du kanske inte hört än......:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. 97! Då var du hyfsat tidig då! Coolt! Nej, jag har inte hört den historien, nu får du minsann berätta!:)

      Radera
  7. Hej hej igen:)
    Det var verkligen fantastiskt att pratas vid! Jag var så himla glad, alldeles upprymd efteråt! Tänka sig att vi har känt varandra i tusen år, tänk vad tiden går;) Nu längtar jag ännu mer till vi kan ses i sommar.
    Massor med kramar!

    Ps! Nu när jag äntligen har lyckats vaska fram ett midsommarminne, ser jag ju att tävlingen redan är avslutad! Nåväl... god lycka, säger jag till alla som är med :) Har ju varken samma tid eller kraft att vara lika aktiv i bloggvärlden som förr sedan V kom till jorden och då blir det ju så, det är klart. Så är livet :) Ds

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag blev först lite nervös när jag hörde att det var du, inte för att jag inte trodde att du var trevlig såklart, men för att vi faktiskt aldrig pratats vid. Men det var ju VERKLIGEN inget att ens tänka på, vi har nog faktiskt känt varandra i tusen år:) Och tänk att vi till och med hade gemensamma "bekanta" så att säga! Ja det var en stor glädje att få uppleva det! Och ja! Nu hoppas jag så väldigt att vi ska få ihop det i sommar!

      Äsch vad typiskt med tävlingen! Jag valde att ha den en vecka för att det inte skulle bli helt olidligt, själv glömmer jag att jag ens varit med i en tävling om det går för lång tid:) Och självklart tar en bebis upp en massa tid och kraft- precis som det ska vara! Kramkramkram!!

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...