Helgkänsla deluxe

Lego, en bok om HåkanBråkan samt ett presentkort gömmer sig i paketen. Det är så trist att bara överlämna ett kuvert med presentkortet i så jag slog in även det.

                                       
                                      Hej fina ni!
jag är helt dagvill just nu, har inte kommit in i "vardagstänket" ännu efter sommaren och tror oftast det är någon helt annan dag än det verkligen är. Men torsdag klingar ju inte fel, särskilt som vi är lediga tillsammans imorgon, så idag startar helgen kan man säga. Vi försöker fortfarande att anpassa oss till vår nya vardag, med ändrade rutiner, färdvägar och bekantskaper. men det känns bra och vi trivs bra i nya hemstaden. Älskar att utbudet är så mycket större här, det mesta finns.

Igår började jag på en yogakurs. Lokalen är urmysig, högst upp i ett hus i gammalt stuk, med snedtak och väggar, golv och tak är målat i vitt. Ja hela gården är ljuvlig: timrade röda trähus som känns som om de skulle kunna ligga i Wadköping (gammal stadsdel i Örebro). Jag hade tänkt vakna tidigt, utföra mina morgonövningar, duscha, äta en god frukost och sedan, sval och cool, långsamt strosa iväg ett fåtal hundra meter som det är mellan oss och studion där jag skulle gliiida in med stil, ja nåt sånt. Istället hörde jag inte klockan överhuvudtaget, vaknade exakt 21 minuter innan kursen skulle börja, borstade håret samtidigt som jag åt nån slags frukost och letade efter det som skulle med för att sedan komma till lektionen med andan i halsen... The Tanja- style...:/ Men NÄSTA vecka, då minsann är det jag som glider in...:)

Jag gick på yoga under några terminer för många år sedan. Det var på "hemmaplan"; i Karlstad och instruktören var så mysig så jag tror snarare att jag gillade det för att stämningen var så härlig än för att själva träningsformen var det jag ville ha. Förra hösten hade jag anmält mig till en kurs som ett led i min rehab, men jag var i så dåligt skick då så sjukgymnasten avrådde mig. Nu däremot känns det bra, jag går på medicinsk yoga och även om det  var tufft så gav det mig en lyckokänsla som jag bar med mig länge under dagen:) 


På kvällen så åkte Max och hans pappa till kusinen som fyllt sex år med presenter. Såhär i efterhand så förstår jag att vi nog skruvade upp förväntningarna för mycket genom att tala om det som ett kalas snarare än ett uppvaktande. Max älskar ju  fiskdammar så rysligt mycket och i hans värld innebär kalas just fiskdamm. På vägen dit hade han frågat P om det skulle vara något "fiskande", och sedan när han kom hem så viskade han i mitt öra att de fått tårta, men ingen fiskdamm.... Lille gubben! Vi stod faktiskt i en kö till en fiskdamm alldeles nyligen, i anslutning till ett event, men lagom tills det snart var vår tur så tog det visst slut för de packade ihop och gick. Snopet! Om några år är det säkert skattjakter och sånt som är spännande, men just nu är det fiskdammar som är "da shit" i hans värld:)

Om en liten stund packar vi in oss i bilen och beger oss mot Värmland och där brukar det sällan bli bloggat så jag önskar er trevlig helg och på återseende!

♥

♥