tisdag 16 april 2013

... Och av tapeten blev det ett kuvert


Av en tapet gjorde jag ett kuvert. Vi ska nämligen på dop i helgen och då ville jag gärna göra någon liten "dekoration" så att det blir mer personligt. Då fick det bli ett kuvert och lyckligtvis passar kortet vi skrivit på perfekt i det.Jag har aldrig lyckats komma på vad man egentligen ska skriva på ett dopkort. "Grattis" låter inte riktigt rätt väl? "Lycka till i livet" kanske? Jag drog till med "Till XX, med önskan om ett vackert liv". Ja, han kommer väl kanske aldrig läsa det, vet inte hur de gör med att spara sådana ting?

Till Max dopdag hade jag gjort iordning en bok där gästerna fick skriva sina hälsningar. Förhoppningsvis kommer han att tycka att det är kul att läsa någon gång i framtiden. Det är också ett bra sätt att minnas vilka som var där, bara man får folk att faktiskt skriva något också. Min faster drabbades av sådan prestationsångest att hon fick skriva någon dag efteråt så att hon hann fundera lite...:) Det är något jag verkligen kan rekommendera till er som kanske har ett dop framför er, det är så trevligt att kika i den efteråt och se alla fina hälsningar!

Gästboken på Max dop. Jag köpte en enkel svart skrivbok i kraftigare material och så pimpade jag den lite för att det skulle bli mer personligt. Där skrev alla våra gäster en hälsning till honom som han ska få läsa när han blir äldre.

Jag har sett att Bloggskolan har diskuterats i olika bloggar och jag tänkte skriva lite om hur jag uppfattade den... De flesta jag läst hos har varit odelat positiva vilket jag inte är. Men det får bli i nästa inlägg!


9 kommentarer:

  1. Kanon läckert kuvert!!! Ja vad skriver man på dop-kort?? Jag har aldrig varit på kyrko-dop! Och heller inget namngivningskalas kom jag på nu... I vårt kompis gäng går vi inte på varandras barndop/namnkalas inte heller uppvaktar vi vid födelsedagar.. Vi ringer och grattar på sin höjd! Lite tråkigt kanske men nä det är helt ok tycker jag!

    Hehe det är väl bra att märka sina grönsaker om man mot förmodan inte vet vad som kommer upp ;-)
    Jag har blivit lite dymo galen hihi...
    Jaha ja det ska bli intressant att se vad du tycker om Bloggskolan, själv har jag inte läst om det, får göra det....
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej vi brukar inte heller gå på varandras dop och liknande. Det här är en barndomskompis till mig som döper sin son och då är det nästan som familjen, jag har ju känt dem i så många år. När Max döptes så var det också barndomskompisarna med familjer som kom, inte dem som vi lärt känna nu. Dop är ju inte så spännande egentligen, det räcker med att gå på de "närmaste". Ja dymon blir man lite lätt beroende av:) Hade sån tur att min pappas gamla låg oanvänd hemma hos dem så den knyckte jag med mig:) Kram

      Radera
  2. Snyggt kuvert! Jag brukar nog skriva något i stil med "Lycka till i livet"....
    En annan bra ide är att till ett brudpar på bröllopsfesten ge en bunt kuvert, papper och pennor. Under kvällen får alla gäster sedan skriva ett brev till brudparet som de sedan får öppna tillsammans dagen efter. Talar av egen erfarenhet när jag säger att det blev den mest uppskattade presenten :)
    / Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det lät som en kul idé! Fast det gäller att ha rätt gäster då. Jag gjorde iordning en bröllopsbok till ett par kompisars bröllop och det var inte många som skrev. Jag upplever att folk ofta får "skrivkramp". Tyvärr, för det är ju kul att få läsa sen vad det står! Kram/T

      Radera
  3. Men vad duktig du är! Så fina kuvert och vad roligt att ha en sån bok! Kramis Suss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja det är kul att ha sparat en sådan bok! Kram!

      Radera
  4. Vilka fina saker du gjort! Älskar kuvertet, så vårigt och fint. Gillar tips på DIY projekt, vill ha fler... ;)
    KRAMIS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul att du tycker om DIY:s, ska försöka komma med flera:) Kramar!

      Radera
  5. Just pga personers "skrivkramp" och ovilja att skriva offentligt var det extra bra att man lade sina ord i ett kuvert o klistrade igen. Ingen annan än vi fick se det. Det roliga var att en kompis till oss skrev flera brev under kvällen och vi kunde se på handstilen och innehållet i vilken ordning han skrivit dem, dvs i samma takt som alkoholhalten steg *ler*
    Maria

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...