Biblioteket på stranden

Bilder via Desigboom och designerns blogg.

Jag köper alltid ett gäng inredningsmagasin och några prenumererar jag dessutom på. I ett av dem hittade jag den här fantastiska skapelsen. Det är alltså ett mobilt bibliotek, designat av Matali Crasset, som pryder stranden i staden Istres på den franska rivieran. Jag tycker att idén är underbar; "Kommer inte Muhammed till berget så får..." och allt det där.

Stranden heter Plage de la Romaniquette och där kan man alltså finna  som innehar cirka 350 böcker och tidskrifter som valts ut av stadens huvudbibliotek. 

Alltså, jag kan nog kanske eventuellt tänka mig att söka den tjänsten faktiskt, det ser verkligen härligt ut.  Tänk vad många glada låntagare man mött:) Dock inget vi kan vänta oss här hemma kanske, regnrisken är nog lite för hög... Men jag kom på att man skulle kunna ha ett mobilt bibliotek på, som till exempel Kebnekasies topp eller på någon av båtarna i Stockholms skärgård...?

Just nu känns strandlivet dock långt borta. Ny vecka, september är här. Jag känner mig märkligt down. Håglös. Har liksom fastnat i en känsla av motgångar och trista rutiner. Om jag tittar i min kalender så är det sjukhusbesök, rehab och liknande som är inplanerat. Rätt många blir väl extra trötta och tunga i sinnet när hösten smyger på, men hösten är för mig det mysigaste i årstidsväg. Fast inte just nu då. Det känns som om det är oflyt i livet mest hela tiden. Men så är det väl, när man redan är lite nedstämd så känns varenda liten skitgrej som värsta deppet? Har liksom ingen direkt energi att vända på det heller...

Max är den som ger kraft. Igår läste vi i en bok tillsammans och i boken så fick man svara på frågor som "hur många ögon har du, vilken färg är det på dem...". En fråga löd: "Vad gör dig glad". Max svar: "När någon pussar på mig."Då blir jag alldeles varm i hjärtat. Min goding:)