torsdag 30 januari 2014

När man börjar tro på karma - och dessutom har en pitbull

Min pitbull.
 Jag har all respekt för att människor är rädda, eller bara inte vill ha närkontakt med min och andras hundar. Det är varje människas rättighet och vi har ju också en lag om strikt ansvar för hundägare (visste ni att det även gäller katter?) som ska se till att vi som har hund faktiskt ser till att vår hund inte stör andra. Om någon berättar att hen är rädd för Nemi så ser jag givetvis till att hålla kort koppel och att vara på avstånd. Men sen finns det ju vissa som beter sig som om hunden är pestsmittad, mest bara för att vara tykna, och sånt har jag svårt för. Tyvärr är det väl den sortens folk som gärna kommer med syrliga kommentarer om invandrare, homosexuella eller vad det än månde vara...

En sån tant stötte vi på, jag och Nemi. Scenario: Vi gick på trottoaren när vi kommer till en gräsyta som ligger parallellt med där vi går. Jättekul tyckte N och grävde och hade sig och jag stod där och tittade på henne. Hon var givetvis kopplad men jag hade henne i slakt koppel så att hon kunde leka lite. (observera, absolut inte flexikoppel utan ett "vanligt"!) Då kommer det två tanter, säkert närmare 70, bakom oss på trottoaren och när jag ser det så tar jag ett kliv inåt i snön så att de kan passera, plus att jag då kortar Nemis koppel. Inte för att hon på nåt vis är farlig, utan för att hon är  en valp och väldigt nyfiken och helst vill fram och hälsa på alla spännande folk...

Då säger den ena kärr....eh...tanten JÄTTEHÖGT till sin kompis, utan att ens titta på mig, "Nä fy, en sån där vill jag inte ha hoppandes på mig!!" Rösten riktigt dryper av förakt och jag märker så tydligt att det är rasen som hon reagerar på.  Jag bara känner hur hon gör det av ren elakhet och för att sätta mig på plats. Nemi gjorde absolut ingen ansats att ens röra sig mot dem utan hon tittade bara och hade hon ens försökt hade jag tagit tag i det. Men det var visst viktigt att få spy ur sig galla... Jag blev så häpen att jag naturligtvis inte kom på nåt bra svar alls (varför är det alltid så?)

Nåväl, ungefär trettio sekunder senare så kom det en bil på vägen, en som körde i hög fart dessutom och som sprutade både blöt snö och grus på tanterna på trottoaren... KARMA!! tänkte jag inom mig och kunde inte låta bli att fnissa lite för mig själv:) Ja förlåt, det låter säkert ondskefullt, men jag har så himla svårt för människor som bara vill vara tråkiga mot andra! Förr så försökte jag tänka om jag mötte nån surig person i en butik eller bara privat att hen har nog en dålig dag. Men vet ni, nuförtiden driter jag faktiskt i det! Jag har också en miljon dåliga dagar men jag beter mig inte illa för det, och absolut inte när jag jobbar! Då biter jag ihop och skärper till mig helt enkelt. Vi är alldeles för snälla ibland tror jag, när vi egentligen skulle ifrågasätta...

Men fortsättningen då?  Jo när vi var på väg tillbaka hem igen så möter vi en liten gumma med rullator. Hon tittar på Nemi som hoppar i snön och har jättekul. Så säger hon till mig att "hunden tycker visst det är roligt med snö? Är det en valp?" Jag svarar att ja, det är en valp, men hon är så stor så det syns nästan inte. Då sträcker hon ut handen så att Nemi får hälsa på henne och N blir så glad och till sig. "Ja du är så fin så" , säger lilla tanten och så vänder hon sig till mig och frågar glatt om det är en sån där PITBULL (?!), Nä svarar jag och blir lite full i skratt, nån pitbull är det absolut inte, och så ger jag mig in i en förklaring på skillnaden mellan Rottweiler och pitbull som tanten säkert inte fattar hälften av. Men jag blev så glad att hon såg OSS istället för bara rasen och tidningsrubrikerna, litade på att jag kunde ta ansvar och såg hur roligt Nemi hade... DÅ blev jag varm om hjärtat. She made my day:)  och mitt förtroende för landets alla tanter är stärkt igen..









6 kommentarer:

  1. Jag fick två stora tankar när jag läste ditt inlägg.
    1. Jag är en great believer av karma! Tanterna fick vad de bad om - så enkelt är det :-)
    2. När min (numera snart-18-åriga dotter) var ungefär två så var det någon tant som störde sig på henne i affären och sa något spydigt om hur hon sprang i gången (eller vad det nu var). Min dotter ropade då till mig därifrån hon var: "Somliga tanter kan man inte lita på!" Jag skrattar fortfarande åt det där ...

    SvaraRadera
  2. Karma is a bitch haha..., rätt åt kärr......
    Jag vet att vissa är lite dumma. Och kul att den andra damen tordes klappa trots att det var en pitbull. Jag har blivit tillfrågad om G. är en pitbull. Verkar som många tror att alla hundar är pitbulls.
    Kramar Anna

    SvaraRadera
  3. Oj! Verkligen Karma. Men vad roligt också med damen som frågade om rasen. Ger hopp!

    SvaraRadera
  4. Vilken tråkkärring, hon den första. Ibland om jag har en riktigt bra dag själv brukar jag bemöta sura gnällspikar med överdrivet positivt sätt. Nästan klämkäckt. Leende såklart. Det kan i vissa fall få dem lite ur fas. De blir liksom förvånade. Heja den andra gulliga tanten däremot.
    Kram.

    SvaraRadera
  5. Visst var det karma. Och härligt med den andra tanten. Det finns verkligen många sorters människor.....:-)

    SvaraRadera
  6. När jag var ute med min lilla en dag (en liten jack russel) kom en tant med större hund som inte var kopplad. När hennes hund springer fram till min börjar doris (min hund) skälla och morra för hon blir rädd och har svårt för andra hundar. Då säger tanten till mig att jag borde hålla koll på min mördar hund!! Vilka människor de finns!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...