And the winners are....

Viktigt att påminna sig om ibland! Skylten finns hos Presentproffsen.

Det har varit en ära att få läsa era berättelser om midsomrar ni minns! Tack för att ni deltog! Nu har Therese på Presentproffsen utsett vinnarna i tävlingen och den här gången var det kontrasternas tur kan man nog säga, "lite kärlek och lite olycka" som Therese uttryckte det:-) Och jag tycker att hon gjorde ett bra val, två mycket värdiga vinnare är:

                                *trumvirvel*


 Familjen Lindqvist som skrev:
Midsommarafton 2007 ville jag bara skulle vara över. Gick och väntade och väntade... såå äntligen kom kvällen och jag och min nuvarande man åkte ner till hamnen för att sova i mina föräldrars båt. Inte så konstigt, det brukade vi göra lite då coh då för att "komma bort" lite från dem. När man inte bor hemma vanligtvis och sen ska bo hemma en hel sommar, dessutom med pojkvännen finns det ett behov av att komma bort. Sagt och gjort, vi gick och la oss där vi brukar. Tidigt tidigt på morgonkvisten på midsommardagen den 23/6 när solen håller på att gå upp väcker J mig. "Du måste komma och titta på detta!" säger han. Vi sitter och tittar på soluppgången när han tar fram RINGARNA. Våra förlovningsringar. På samma ställe som han sa "Jag älskar dig" för första gången går han nu ner på ett knä och friar. Ååå, min underbaraste man. Så fint gjort! Hans tanke med soluppgången var att en ny dag grydde, samtidigt som en ny tid i vårt liv grydde. Behöver jag säga att mamma och pappa var mäkta förvånade när vi kom hem framåt lunchtid och visade upp blänket!? Den dagen kommer jag aldrig att glömma.... :)

Kim som skrev: 
 För 6-7 år sedan var jag på en midsommarfest där jag fick i mig lite för mycket dricka. Jag mådde lite illa och bestämde mig för att ta en promenad i grannskapet. Efter en stund gick jag förbi en stor studsmatta och jag blev sugen på att hoppa lite. Jag klättrade in i trädgården och hoppade en liten stund och bestämde mig sen för att jag skulle försöka hoppa över staketet och ut på trottoaren igen (idiotisk tanke, men jag var ju inte helt nykter). Jag lyckades hoppa över staketen men jag landade inte så bra utan damp ner i asfalten med rumpan först. Jag lyckades få en spricka i svanskotan och hela rumpan var resten av sommaren täckt av ett riktigt groteskt blåmärke. Det gjorde så jäkla ont att jag trodde jag hade krossat hela bäckenet. Så ja, den midsommaraftonen vart inte alls bra, på nåt vis! Men jag kommer alltid minnas den, och jag är lite stolt över att jag lyckades hoppa så högt;)
 
Grattis tjejer! Jag mailar er under helgen!  
Tack även till Presentproffsen för samarbetet!