En skön majkväll

Max fick en cykel i födelsedagspresent av farmor och farfar. Den allra första. Han fick vara med och  välja den själv och han var mäkta stolt när han kom hem igen. Men intresset för att faktiskt cykla är inte stort alls. När jag bad honom visa sin nya cykel för mig så tog han sitt lilla munspel i trä och så ställde han sig grensle över cykeln, traskade framåt med fötterna i marken och stannade då och då för att spela en liten trudelutt:) Det där med att trampa har han inte riktigt kommit till ännu. Jag tror att han behöver mogna lite till och även träna på motoriken. Vi försöker uppmuntra honom men det är svårt när han inte vill...

Tidigare i veckan, en kväll strax efter vi ätit middag så bestämde vi oss för att gå ut en stund i det sköna vädret. Då tog han med sig cykeln, han var mycket bestämd med att han skulle leda den utan vår hjälp, men inte var det lätt inte...Stödhjulen är ju liksom ivägen och bromsar upp.

Här försöker han hålla i styret och backa för att se om det går lättare...Det är en helt underbar ålder just nu, han funderar, testar, trixar för att undersöka vad som funkar!

 Redan efter en liten stund så tröttnade han och så lämnade vi cykeln hemma och gick till en liten lekplats i närheten... Lycklig kille som har hittat ett gäng bilar kvarlämnade i sandlådan:)

 Boll! Ja en boll hittade vi i gröngräset vid lekplatsen. Och nu har lillemannen faktiskt greppat det där med att använda fötterna istället för händerna:) Som han sprang. Och så roligt det var. Fina ungen min!

Nu laddar vi för en mors-dagshelg, presenterna till mamma och svärmor inhandlades igår och nu återstår det väl att se om jag också varit tillräckligt snäll för att göra mig förtjänt av en present från killarna:)