Igår svängde jag förbi Therese på Presentproffsen för att lämna in de bidrag som kommit in till tävlingen. Där finns det risk att man blir ståendes kan jag lova! Inte bara för att Therese är så trevlig utan också för att det är precis som att stiga in i en godisbutik. Vart man än vänder sig så finner man nya skatter i de finaste färgerna. Jag kan, på riktigt, spendera timmar inne i den här typen av butiker och bara titta på alla detaljer. Så mycket inspiration på en enda plats. Inte sällan får jag en idé till något jag kan göra själv hemma.
Jag passade på att ta med mig kameran för att ta några bilder på allt fint. Planen är att ta tag i fotograferingen igen nu under våren. Tanken var ju att jag skulle gå en distanskurs för underbart duktiga Emelie i höstas men då kom den där febern på besök och envisades med att stanna kvar i månader. Var ju också inlagd på sjukhuset ett litet tag. Så det där med att fotografera kändes inte riktigt som prio ett just då. Men nu så hoppas jag snart vara tillbaka på banan.
Tack vare bloggen så är fotografering något jag skulle vilja bli bättre på. Utan den hade jag nog knappt tagit några bilder alls misstänker jag. Jag har heller ingen mobil med kamera. Men nu känns det nästan som ett "måste" (om än ett ganska trevligt måste) om den här bloggen ska vara den sorts blogg som jag önskar. För visst gör det stor skillnad om bloggaren lägger in vackra bilder, en del är ju nästan magiska att se på. Några bra exempel på bloggare som är fantastiskt duktiga på det är Jordgubbar med mjölk, Gingerbreadhouse och Julias vita drömmar. Det handlar inte bara om teknik utan också om den där speciella känslan som tjejerna ovan är så duktiga på att förmedla. Dit har jag långt, men hey, någonstans måste man ju börja:-)
Anyway, nu ska jag sluta hålla er på halster och istället visa vad mycket fint som finns hos Presentproffsen:
Underbara bilder! Låter som en butik man ska hålla sig från så länge som möjligt för när man väl kommit dit är det svårt att komma hem igen, utan att vara totalt utfattig!
SvaraRaderaÖnskar dig också en bra dag, kära du! ;)
Ja den butiken är livsfarlig:) Kram!
RaderaMen oh vad mycket fint!! Älskar såna vackra ting :) kram
SvaraRaderaJa, jag tror att du gillat den:) Kramkram
RaderaSer ut som om du hamnat i en härlig butik där.
SvaraRaderaHoppas du haft en underbar dag i solen ;)
KRAM ANNA
Tack snälla du, hade en bra dag!:) Och butiken var alldeles för härlig:) Kram på dig!
RaderaTanja, skickar dig mitt svar från bloggen! ;)
SvaraRaderaSitter på en tapasbar i Barcelona & läser ditt inlägg. (Har på mig klänningen som jag hittade genom din blogg, måste betyda ngt!) Du har helt rätt & det är viktigt att tänka till & reflektera över sitt liv, ta ansvar, vara tacksam & ta hand om & vårda det man har. Inte upptäcka det när det är försent. Leva här & nu. Just nu är jag nog inne i en period när jag funderar mycket & kanske tom tvivlar på mina förmågor, gör jag så gott jag kan, är jag mitt bästa jag osv. Det är väl så att man har perioder när man har svårare av olika anledningar att skaka av sig det som kan anses som "lyxproblem". Blir ledsen av att höra att du är sjuk/var sjuk. Du är en otrolig människa, kvinna & en fin förebild! Ta hand om dig! Stor kram Frida
Hej Frida!
RaderaJag tror att de flesta av oss kommer in i sådana perioder och även om de är jobbiga när man står där mitt i dem så är det nog dem som gör att vi växer i slutändan. Om vi aldrig stannar upp och verkligen reflekterar så kan vi ju knappast heller skapa den förändring som kanske ibland behövs.
Ofta är vi nog snabba att döma oss själva genom att kalla det "lyxproblem", men hade det varit en vän som funderade så skulle vi antagligen varit mycket snällare och sagt att "allting är relativt", just nu i DITT liv så är det här viktigt! Min sjukdom (som exempel då) blir ju varken bättre eller sämre för att någon annan har andra problem.
Däremot så är det väl inte fel att ibland påminna sig om vad man faktiskt har, det gäller både sjuka och friska människor. Känna tacksamhet över att vi lever i en del av världen där jag som sjuk har möjlighet att få den bästa sjukvården, eller att du t.ex. kanske har ett jobb att gå till så att du kan försörja dina barn.
Tack för alla vackra ord, jag känner mig sällan stark, det krävs fortfarande mycket energi att klara av att förstå vad som drabbat mig och att jag inte kommer att bli frisk. Kramar till dig också, det låter ju urhärligt att få sitta på en tapasbar:) Och visst är klänningen ljuvlig!!:)
Nu kommer äntligen svaret...;) men jag har tänkt mycket på dina kloka ord. Du har helt rätt och det är lätt att vara hård mot sig själv och ha dåligt samvete för allt man inte är eller inte tycker sig vara, allt man kan göra annorlunda och allt man inte hann eller kunde. Nä, man ska vara snällare mot sig själv. Kärleken måste komma där först, börja med att tycka om sig själv precis för den man är, annars kan man inte förvänta sig att någon annan ska göra det. Behandla sig själv som man skulle en fin vän, precis som du skriver. De orden tar jag med mig! Tack!
SvaraRaderaBästa onsdagen till dig!
Kram Frida