Ibland skriver jag utan att tänka mig så noga för. Ja ibland tar jag faktiskt bort det jag tidigare skrivit. Orkar inte riktigt med konsekvenserna. Det kan hända att det här blir ett sådant inlägg, men då får det bli så för nu är nu och sen är sen. Just nu är det här viktigt för mig att få skriva.
Jag tycker att bloggen och bloggvärlden kan vara alldeles underbar! Jag har blivit stöttat, peppad, inspirerad av alla de människor som finns i bloggosfären och det är så häftigt! Jag tror att många av er förstår vad jag menar. För sällan upplever man så mycket kärlek på en och samma gång som man faktiskt kan göra på nätet. Och det är jag glad för att få vara en del av!
Sedan finns det motsatsen och det är näthat. Oftast anonyma människor som sprider gift omkring sig och som skriver saker som "du är en idiot" eller "vad ful du är" och dylika hemskheter. Jag har haft tur och sluppit sådant. Men att det är avskyvärt kan vi nog alla vara överens om, det finns bara en mening med ett sådant beteende och det är att såra. Och det kommer jag aldrig att försvara!
Men så finns det en annan sida av bloggvärlden som jag har svårt att förlika mig med. Svårt att förstå och att acceptera. Och det är där med att "antingen så är du med mig eller emot mig" -tänket. Det som säger att man aldrig, inte någonsin, ska kritisera. Bara hylla. Och det är i mina ögon väldigt märkligt. För mig är det ljusår att komma med kränkande anonyma kommentarer jämfört med att berätta om något som faktiskt inte är lagligt. Men tydligen kan det jämställas enligt vissa...
I veckan som var så råkade jag ut för det. Det finns saker som går emot lagen. Som att använda andras bilder. Det får man under inga omständigheter göra! Någonsin! Att både jag och andra har gjort det är inget försvar. Det är ett brott mot upphovsrätten helt enkelt. Det händer ibland att jag lägger upp en bild på en ikea-möbel och skriver om att den kommit ut i butik (som exempel då). Då tänker jag att jag gynnar Ikea genom att sprida deras bilder så att fler blir intresserade. Men egentligen så får man ju inte det heller. Faktiskt.
Och när en blogg som i mångt och mycket lever på att lägga upp andras bilder blir hyllad så kände jag att jag inte kunde vara tyst. Speciellt som personen inte ens tydligt länkar till bildkällan utan längst ner skriver "länktips" och menar att man ska förstå att det är samma sak som bildkälla.
Svar från bloggskribenten:
Till kära På selmas gatas lååånga brev ovan ang mitt bloggande kan jag
bara säga att det står Bildkällor klarare än korvspad med rosa text på
min blogg. Men det är ju så att letar man bara fel hos andra så hittar
man många:)
Sedan kommer då hennes man in och ska ridderligt försvara sin partner:
Jantelagen i allra högsta grad.
Finns
en bild på tillgänglig nätet utan bifogad copyright info får man
använda den så länge den ej används i direkt vinstdrivande syfte. Dvs.
Man får inte sälja någon annans bild, men man får absolut använda någon
annans bild för ett blogginlägg om inredningsinspiration. Dessutom på (bloggens namn) finns en sida med bildkällor - kolla upp det nästa gång du
är där.
Jantelagen är härligt att dra till med så fort man får en kommentar som inte passar. I mitt svar till honom så ber jag om en källa vilket jag inte har sett någon än. Däremot lägger jag in länken :
upphovsrätt
samt en länk som sammanfattar det mycket bra:
Bildleverantörernas sida
(tipstack till Maria H-E)
Sedan hör jag inget mer men ser på nämna personers blogg att hon skrivit så trevligt om mig:
"Den kända kvinnliga avundsjukans ansikte är inte vackert och tillhör
bara en tragisk liten individ med extremt dålig självkänsla, som inte
gillar sin egen spegelbild. "
Jag vågade mig alltså på att kritisera hennes beteende och blir genast en tragisk individ. Jag svarar då i personens blogg att hon gärna får tycka så om mig men att det inte gör det mera rätt att ta någons bilder. Den kommentaren har hon helt sonika tagit bort ser jag nu. Ja det är ju ett bekvämt sätt att bli av med allt som inte passar. "Delete".
Det är det här jag menar. Istället för att hjälpa varandra och andra som kanske i framtiden kommer att blogga så är det viktigare att få köra sitt eget race. Oavsett om det faktiskt är ett lagbrott. Jag är verkligen inte felfri, det ska gudarna veta! Men jag försöker lära mig... Om någon sa till mig att "du begår ett stort fel" så hade jag kollat upp det istället för som detta par gör; bara tjafsa tillbaka och dessutom göra bort sig genom att hänvisa till en lag som inte finns. DET tycker jag är SÅ arrogant!
Jag älskar att heja på dem som gör sitt bästa och lyckas bra. Men att göra det genom att själv bestämma vad man får eller inte får, det är bara pinsamt. Kanske blir bloggandet lite svårare när vi inte får använda alla andras bilder. Men också mer kreativ och framför allt ärlig.
Ibland känns det som om bloggvärlden tror att det inte räknas om man begår ett brott på nätet? Som det här med att lotta ut priser i en tävling. Visste ni att man faktiskt inte får LOTTA? Man får däremot tävla ut vinster. Men det är två olika saker. Det tar helt ärligt ungefär fem minuter att kolla upp det om man är osäker.
Jag förstår att det är lockande att göra som "alla andra" och det hade kanske jag också gjort om jag inte någonstans sett att en annan bloggare skrivit om just det. Och det är ju så vi måste göra även i bloggvärlden. Vi behöver hjälpa varandra, upplysa varandra och framför allt lyssna på varandra. Att göra som den här personen gör och direkt dissa mig som en "tragisk liten individ med extremt dålig självkänsla" för att jag helt enkelt informerar om hur lagen ser ut, det är bara svagt. Visst kunde jag kanske uttryckt mig mildare. Kanske tycker vissa att jag till och med skulle tagit det privat med henne/dem? Men om frågan aldrig lyfts, hur ska alla andra veta vad som är rätt?Jag tvivlar dessutom på att det hade gjort någon som helst skillnad att döma av reaktionen...
Vi behöver också träna på att vara lite källkritiska och inte bara utgå från att det är på ett visst sätt bara för att andra gör så. För inte köper vi väl en Volvo enbart för att grannen gör det? Varför ska bloggvärlden vara annorlunda? Och även om vi som bloggar säkerligen kommer att fortsätta visa vackra bilder tagna av andra så ska vi i alla fall veta att det egentligen inte är rätt, och vi bör också vara extremt noga med att faktiskt länka till den som verket tillhör. Att tro att en bild får användas för att den finns på google är som att tro att chokladen i hyllan på Ica är fri att ätas närhelst du vill bara för att den ligger där för dig att beskåda...
Bra att du inte tog bort det här inlägget.
SvaraRaderaJag är skrämd av detta med näthat. Där det visat sig att till viss del så lägger man ut personliga påhopp som man aldrig någonsin annars skulle kläcka ur sig ansikte mot ansikte. Jag blir rädd när jag hör att folk tycker att man ska våldtas, uppmanar en att begå självmord med mera, med mera.
Jag har också klarat mig rätt bra i bloggen även om det hänt att det blivit diskussioner. Men då har det varit på en mer normal nivå. Att man tycker olika men inte slänger en massa fula ord omkring sig.
Ang upphovsrätten så måste den respekteras. Jag har själv sysslat en del med det i form av eget skrivet material. Vad jag vet så har min copyright respekteras. Jag har varit med om att lärare ringt och frågat om de får kopiera. Jag brukade tillåta det i om med att man ställde frågan. Det blev liksom juste då.
Jag har säkert också gjort fel ang bilder i bloggen, men ska man vara 100% korrekt så måste man uppge bildkälla och då så tydligt som möjligt, helst i samband med bilden.
Det är trist när man måste börja hoppa på varandra för att man får en tillsägelse. Det är omoget, tycker jag. Man måste tåla mer än så när man är vuxen. Det är väl bara att erkänna att man begått ett fel. Det är faktiskt mänskligt att fela.
Jamen precis, klart man kan tycka olika men på en vuxen nivå. Jag skulle också tillåta bildlån om någon frågade, men en blogg som i stort sett bara använder andras bilder och dessutom tycker att man får?! Jag blir helt matt! Håller helt med dig ang. att fela, jag har också gjort fel utan att veta det, men nu när jag vet så är det faktiskt mitt ansvar att följa det också...
RaderaDet var väldigt bra skrivet av dig här. Som väl är har jag aldrig blivit påhoppad i min blogg. Det kommer ibland anonyma inlägg, men det brukar sållas bort som skräppost i mitt system. Jag har ju också Blogspot, som du.
SvaraRaderaJag blev lessen, när jag läste om hur folk har burit sig åt mot dit och kallat dig för det ena och det andra.
Vad gäller bilder, så brukar jag skriva att de är lånade från nätet, men jag har slarvat att inte skriva från vem. Många bilder står det heller inte vem det är som har lagt ut dem.
Ibland finns det sajter, som skriver att man får ta deras bilder utan att berätta. Då lägger jag dem i min mapp för Gratisbilder till mail.
MVH Gilla
Jag tror att vi lite till mans "slarvar" ibland med bilder, men att som det här paret fullkomligt strunta i det är helt absurt. Det löjliga är att en massa människor ser det men väljer att blunda... Det man kan och bör göra är väl att så långt som det går helt enkelt ta sina egna bilder. Då är det ju inget problem. Sedan kan jag tycka att det är en sak att visa en bild på ett Ikea-skåp och sedan skriva att "ja den här möbeln ska jag köpa"... jmf med att använda andras bilder i tid och otid för att "lyfta" sina egna inlägg.
RaderaTack för din kommentar!
Ta inte bort det här, det är ju viktig information! Jag blev till exempel mycket klokare när det gäller upphovsrätten och det tackar jag för!
SvaraRaderaNu ska jag återgå till hockeyn. Ha en fin söndagskväll!
Kramar!
Ja, informationen är ju faktiskt viktig för alla, bara trist att ha med arga inlägg i bloggen liksom. Men jag blev SÅ trött på beteendet!! Kramar!:)
Radera